måndag 1 augusti 2016

Att resa med barn

Jag är superglad att min dotter vill göra den här resan med mig.
Vem skulle jag annars åkt med?
Kommer inte på någon som jag hellre hade åkt med.
Alla kompisar har någonting som gör att det inte blir av.
Inget ont om dom men den här sortens resa är ju speciell.
Så det får bli antingen själv eller med min dotter.
Inte ens min sambo kan jag åka med.
För hon är för kräsen i maten samt den "sovkomfort" vi antagligen
ofta kommer att råka ut för.

Självklart kommer mitt usla morgon humör ställa saker på sin spets.
Men det är något jag får tänka på och jobba med.
Men det är inget jag oroar mig för.
I så fall är det min mage jag oroar mig för.
Den kan ställa till det ibland.
(har gjort det förr)

Annars så tror jag att vi kommer hem och är ännu mer
tighta än vad vi var när vi åkte.

Har annars ännu inte börjat fundera så mycket då det är typ
231 dagar kvar tills vi åker .
Eller cirka 5500 timmar kvar om du så vill.
Eller typ 332 000 minuter om du undrar.

Har drömt om Sydamerika länge nu.
Särskilt Chile och Peru.
Hoppas den chilenska fotbolls ligan är igång så vi kan
gå och se lite fotboll i Chile.
Det vore STORT.
Annars så är det bara folket efter resan som är grejen.

Misstänker att det kommer vara en massa träd kramande vänster
människor på bussen.
Hoppas jag har fel!
Annars så kan det bli heta diskussioner som gör att det väcker
en ond sida hos mig.
Alla får självklart stå för sina åsikter.
Jag också!
Vi kan väl tyst låta den andra ha fel?
Annars så får väl du gå av vid nästa hållplats!

Skämtar lite bara.
Hoppas självklart på lite coola medresenärer
Den bästa har jag ju med mig så något får väl ni bjuda på?

Det blir lätt att överleva den stundande vinter.......

**********
Seguido